.

Att något så litet kan bli så stort. Jag saknar dig. Fy fan vet inte om ja ens kommer att prata om filmen. Ni som inte har koll på vad det är jag pratar om för film så är de en verklighetsbaserad film om Cilla och Tina, dom är enäggstvillingar. Dom ska fyllla 15 år med de få inte Cilla vara med om.... för hon är död... När ja satt och såg filmen blev man såklart tårögd men inga tårar, jag tänkte för mig själv, varför gråter jag inte? Filmen va slut jag och Emma satt oss i bilen, jag släppte av henne hos Samma och startade musiken i sterion och startade resan påväg hem till btk.

När jag just paserat 90 skyllten och lämnat skellefteå kunde jag inte hålla tårarna inne. Hjärnan börja tänka, jag började störtböla och grina ända tills jag kommit mig hem på solbacken. Tankarna snurrade.. Medans jag körde så upplevde jag dom  hemskaste tankar som man kan uppleva. Kommer det snart komma ut en älg på vägen? Kommer jag möta en alkoholpåvärkad förare? Vad kommer hända med mig på vägen hem? Var det sista gången jag såg min syster? Tankar som inte få tänkas, men efter att ha sätt den där filmen kan man inte hindra tankarna att spåra. " man insert inte vad man har förrän man har förlorat det" Rå om era nära och kära så länge ni kan, för en dag kanske dom inte finns där.